Källsortera hemma

Exempel på matavfall: ägg-, frukt- och grönsaksskal, gammalt bröd, hushållspapper, räkskal, mindre fisk- och köttben och kaffesump.

Ett grundabonnemang innebär att du har hämtning av både mat- och restavfall vid fastighet. Väljer du att ta hand om ditt matavfall själv, till exempel i en hemkompost, hämtas bara restavfall. Läs mer om hemkompost längre ner på sidan. Fastighetsägare med grundabonnemang får utrustning för att kunna sortera ut matavfallet.

Gör så här med matavfallet:

1. Låt vått avfall rinna av i slasken, använd skrapan.
2. Byt kompostpåse ofta, minst var tredje dag, även om det bara ligger lite i den.
3. Påsen ska hållas öppen så att fukt ventileras ut.
4. Fyll inte påsen över den streckade markeringen. Rulla ihop kompostpåsen innan du slänger den.
5. Skölj illaluktande avfall som t.ex. räk- och kräftskal i kallt vatten. Lägg dem sedan i lite hushålls- eller tidningspapper innan du lägger dem i matavfallspåsen.
6. Diska behållaren då och då, den tål maskindisk.
   

Behöver du fler matavfallspåsar?
Nya påsar finns att hämta i matbutikerna. Påsar finns även att hämta på alla våra återvinningscentraler.

Exempel på restavfall: Blöjor, bindor, plåster, dammsugarpåse, tapetspill, post-it-lappar, tejp, radergummi, cigarettfimpar, snus, tuggummi och klippt kontokort.

Gör så här med restavfallet:
Allt som slängs i avfallskärlet måste vara förpackat i en ordentiligt försluten plastpåse, till exempel en matvarupåse, en avfallspåse som finns på rulle eller annan påse som du sparat. Sedan skatten på plastpåsar infördes kostar en matvarupåse mer än förut. Ett billigare alternativ är att köpa avfallspåsar på rulle. Tänk även på att se över hur du källsorterar, om du sorterar rätt blir det mindre restavfall och färre påsar som går åt.

Vi ser ett ökande problem med löst avfall i de gråa kärlen för restavfall. Det innebär att små, lätta saker kan blåsa omkring vid tömning, när sopbilen vänder kärlet upp och ner. Om det hamnar skräp utanför kärlet är det du som fastighetsägare som har ansvar att städa.

Förpackningar i olika material och returpapper lämnas på anvisad insamlingsplats, till exempel på en återvinningsstation. Vad räknas som en förpackning? Som förpackning räknas allt material som används för att omsluta, skydda eller presentera en vara tills det att den används eller är förbrukad.

Producentansvar gäller, det innebär att producenter som tillverkar förpackningar är skyldiga att ta tillbaka avfallet och ordna insamlingsplatser där avfallet kan lämnas. Branchorganisationen Förpackningsinsamlingen, FTI, ansvarar för återvinningsstationerna som finns i våra tre kommuner. Undantag gäller för behållarna för returpapper, som Nodava ansvarar för.

Till återvinningstationen ska förpackningar i olika material och tidningar/papper lämnas:

Glasförpackningar: ofärgade och färgade glasförpackningar.
Metallförpackningar: exempelvis konservburkar, sprayburkar, tuber, kapsyler och lock, dryckesburkar utan pant, aluminiumfolie och aluminiumformar.
Pappersförpackningar: exempelvis sockerpåsar, pastapaket, mjölk- och juicepaket, skokartonger, toarullar och wellpappslådor.
Plastförpackningar: exempelvis flaskor, burkar, dunkar och små hinkar, plastpåsar, refillpaket, köttfärstråg, frigolit, plasttuber, plastfolie och plastfilm.
Returpapper: exempelvis tidningar, tidskrifter, direktreklam, kvitton, pocketböcker och kontorspapper.

Är du osäker på i vilken behållare du ska lämna förpackningen så kan du få hjälp av denna guide.

På återvinningsstationerna finns möjlighet att lämna textilier för återbruk och återvinning via Human Bridge.

Tänk på att:

• Stora förpackningar som inte går ner i behållaren på återvinningsstationen lämnas till återvinningscentralen, liksom stora platsartiklar som inte är förpackningar.
• Platta till och vik ihop förpackningarna, lägg mindre förpackningar i större.
• Ta av korkar och lock, lägg dem lösa i behållaren, inte i påsar.
• Riv av plasten på reklamen, blanda inte tidningar och pappersförpackningar i samma kasse, kuvert och post-it lappar läggs med restavfallet.
• En förpackning som består av flera material ska sortera efter det material som förpackningen består mest av.

Information om var närmaste återvinningsstation ligger finns här.

Du som bor i lägenhet erbjuds vanligvis sorteringsmöjlighet i soprum/på källsorteringsplats hos hyresvärden. Om inte så behöver även du lämna förpackningar och returpapper på en återvinningsstation.

Det avfall som blir kvar när sopbilen hämtat mat- och restavfall och när du lämnat ditt källsorterade avfall till en återvinningsstation, ska lämnas till återvinningscentralen. Återvinningscentralerna tar emot till exempel grovavfall, träavfall och trädgårdsavfall. Nodava driver och ansvarar för återvinningscentralerna, tjänsten ingår i taxan för privatpersoner.

Om du inte kan frakta grovavfall till återvinningscentralen själv, finns möjlighet att få det hämtat vid din fastighet mot betalning. För mer information se rubrik "Hämtning av grovavfall hemma" nedan.

Läs om vilket avfall du kan lämna på återvinningscentralen, hur du hittar dit och vad du behöver tänka på.

Till sidan om våra återvinningscentraler

Nodava AB har det operativa ansvaret gällande planering, insamling och behandling av hushållsavfall och har tillsammans med övriga kommuner och bolag i Dalarna tagit fram en guide för att du ska kunna hantera ditt avfall rätt. Hur sorterar jag plast, som tex en diskmedelsflaska eller en klädgalge? Var skall jag lämna min gamla gräsklippare? Är korvskinn restavfall eller matavfall? DalaAvfalls källsorteringguide har svaret på det mesta.
DalaAvfalls källsorteringsguide

En fastighetsägare kan antingen välja att teckna abonnemang för "centralkompost" vilket innebär att matavfall sorteras ut och hämtas av sopbilen, eller "hemkompost" vilket betyder att fastighetsägaren själv komposterar matavfallet.

Fastighetsägare som väljer att hemkompostera behöver göra en anmälan om hemkompost till Nodava. Fastighetsägaren får sedan ett kärl för restavfall och skaffar själv en egen hemkompost. Kompostbehållaren ska vara skadedjurssäker och ha en volym som täcker behovet.
Anmälan om hemkompost gör du här.

Vill du ha tips på hur du kommer igång med att kompostera, vanliga fel och andra råd?
Läs mer i komposteringsguiden. , 411 kB.

Behöver du fler matavfallspåsar?
Nya påsar finns att hämta i matbutikerna. Påsar finns även att hämta på alla våra återvinningscentraler samt på kommunförråden i Älvdalen, Särna och Idre. Påsen ska placeras luftigt och hållas öppen så att fukten kan ventileras ut.

Så här sorterar vi vårt avfall , 450 kB.
This is how we sort our waste , 3 MB.
So sortieren Sie Ihren müll , 439 kB.

Som privatkund har du möjlighet att beställa hämtning av grovavfall vid din fastighet. Grovavfall är skrymmande avfall som ska lämnas på återvinningscentralen, till exempel möbler, vitvaror och stora leksaker. Skrymmande saker som måste hämtas med kranbil ingår inte i den vanliga hämtningen för grovavfall.

Kontakta vår Kundservice för mer information och för att beställa hämtning. För att få grovavfallet hämtat betalar du en avgift. Som ett kolli räknas t.ex. ett kylskåp eller löst avfall av ett och samma slag som buntas ihop/emballeras så att det kan lyftas i ett stycke.

• Matavfall rötas i en biogasanläggning. Av energin som finns i matavfallet framställs biogas som används som fordonsbränsle och ersätter bensin och diesel. Den näringsrika rötresten används i sin tur som biogödsel på åkrarna.
• Restavfall från både Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner transporteras till värmeverket i Mora där det eldas och blir till fjärrvärme.
• I Sverige använder vi 155 000 ton plastförpackningar varje år, ungefär 17 kilo per person.
• Hårdplast återvinns i snitt 5-7 g¨ånger i Sverige idag, vilket minskar import av både dyr och begränsad råvara, olja.
• Var tredje pappersförpackning i matbutiken är tillverkad av återvunnet papper.
• Pappersfibern kan återvinnas 5-7 gånger innan den blir fjärrvärme. Pappersbruken sparar 2/3 elenergi med hjälp av returfiber i jämförelse med ny fiber vid produktion.
• Bara i Dalarna sparar vi 400 000 träd per år genom att återanvända pappersfibrerna.
• Av alla pappersförpackningar materialutnyttjas 72,1 %.
• 1 kg glaskross från insamlat glas blir 1 kg nytt glas. Inget spill!
• Sverige återanvänder 96% av allt glas som säljs. Bland de bästa i världen!
• Glas kan återvinnas hur många gånger som helst och glasbruken minskar sitt energibehov till hälften med hjälp av returglas i jämförelse med nya råvaror.
• Allt glas som samlas in på återvinningsstationerna transporteras till Svensk Glasåtervinning i Närke. Efter sortering krossas glaset för att sedan användas som ny råvara. Förutsättningen är att det är rent och fritt från främmande material. Din gamla glasflaska kan bli en ny syltburk eller läskflaska. Det kan också användas till att bli isolering.
• 66% av 50 000 ton metallförpackningar i Sverige materialåtervinns årligen.
• Ett kilo aluminium räcker till 70 dryckesburkar eller 100 meter hushållsfolie.
• Metaller är också en begränsad råvara och är energikrävande att bryta. Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst, om det hålls rent. Med till exempel återvunnen aluminium sparas 95% av den energi som annars skulle behövas vid nyproduktion.