Minimeringsmästarna

Nodava är organisatör för Mora, Orsa och Älvdalens kommun i denna nationella tävling, där deltagarna ska minska sitt avfall. Sju deltagande hushåll ska minska sin konsumtion, sina utgifter och sitt klimatavtryck så mycket det går under ett år.

Sommarbild med kvinna som blåser maskros

Den här tävlingen vill inspirera hushåll till att konsumera mer hållbart, minska sitt avfall och förstå att de har möjlighet att påverka framtida klimat. Hela projektet fokuserar på vilka möjligheter som finns med en hållbar livsstil. Det ska kännas roligt och enkelt att minska på sitt avfall och leva mer hållbart.

Så här går det till

Under ett års tid kommer medverkande hushåll att delta i fem olika teman där de inspireras och lär sig om respektive tema:

  • Hållbar konsumtion
  • Matsvinn
  • Farligt avfall
  • Delande
  • Textil

Tematräffar

Deltagarna träffas på tematräffar där de får tips, inspiration och möjlighet att utbyta erfarenheter med de andra deltagarna. Utöver träffarna får deltagarna olika utmaningar, till exempel laga mat på rester eller anordna en klädbytarträff med kompisar. Utmaningarna och andra erfarenheter delas via deltagarnas egna och arrangörernas sociala medier. Poäng delas ut för hur deltagare genomför utmaningar och hur mycket de minskar sitt avfall. De olika tematräffarna är:

  • Besök på Mora återvinningscentral
  • Hållbar konsumtion
  • Matsvinn
  • Farligt avfall
  • Delande
  • Textil
  • Final och sammanfattning

För mer information om tävlingen besök Minimeringsmästarna.

I Sverige uppkommer nästan 500 kg hushållsavfall per person och år. Avfallsmängderna som uppstår är ett resultat av det vi konsumerar och de resurser vi förbrukar. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas drygt fyra jordklot, men vi har ju bara ett.

Konsumtion är något som går att förändra, vilket går att se genom historien. Forskning visar att de senaste 40–60 åren har vår konsumtion fyrdubblats och vi har gått från att ta vara på våra saker till att förbruka saker i en hejdlös takt.

Blir vi lyckliga av att konsumera?
En del tror att vårt välbefinnande har ökat i takt med att vi konsumerar mer, men forskning visar att det inte är så, i alla fall inte i rika länder.

Förändrad och mer hållbar konsumtion erbjuder möjligheter för planeten, men också för det personliga välbefinnandet. Ökad konsumtion har inte lett till ökat välbefinnande, men vad händer om vi minskar den? Då behöver vi inte lika mycket pengar, kanske kan vi jobba lite mindre och istället ägna mer tid och ork till annat som är viktigt för oss och som ger ännu högre välbefinnande. Och så klart mindre avfall!

Vad innebär hållbar konsumtion?
Att välja varor som håller länge, som har låg miljöpåverkan redan från början och som producerats under schyssta arbetsförhållanden.

I svenska hushåll slängs i snitt 37 kilo matsvinn per person och år. Matsvinn är mat som slängs men som hade kunnat ätas upp om det hade hanterats annorlunda. Visste du att en tredjedel av all mat som produceras inte äts upp och att ett normalhushåll beräknas kunna spara 3000-6000 kronor om året på att minska sitt matsvinn.

Det finns tre saker som du kan göra för att minska ditt matsvinn:

  • ​Planera dina inköp av mat
  • Förvara maten rätt
  • Ta hand om dina rester – de är värdefulla

När du planerar dina inköp ska du utgå från vad som finns hemma för att vara säker på att inget glöms bort längst in i kylen, skåpet eller frysen. Mat som förvaras rätt håller längre. Det är inte alltid helt enkelt att vet hur maten ska förvaras men på livsmedelsverket finns all information du behöver. Visste du till exempel att gurka ska förvaras i rumstemperatur?

Rester är också mat, och den maten är också värdefull. Maten som blir över kan antingen sparas och ätas precis som den är eller så kan du skapa något nytt av den. Huvudsaken är att den äts upp och hamnar i magen och inte blir matavfall.

Av allt avfall som slängs från hushåll i Sverige klassas ungefär 9% som farligt avfall. Till farligt avfall räknas allt som är giftigt, frätande, cancerframkallande, miljöfarligt, fosterskadande, smittförande eller brandfarligt, till exempel olika typer av elektronik, färger, sprayburkar, batterier och lösningsmedel.

Farligt avfall måste hanteras på rätt sätt, eftersom det kan skapa stora problem för människor, djur och miljön. Kemikalierna som sprids i naturen kan dessutom stanna kvar väldigt länge och färdas vidare genom luften och vatten. Att sortera sitt farliga avfall på bästa sätt är därför viktigt.

Här är tre tips:

  • Lägg märke till produkter hemma som bär på symboler som markerar farliga ämnen.
  • Se till att inte blanda olika typer av farligt avfall när det är dags att slänga dem.
  • Handla produkter som bär på en miljömärkning.

Om produkten inte är tom är det viktigt att den är väl försluten och inte läcker innan den sorteras. Vissa varubutiker tar emot farligt avfall, men du kan alltid lämna det på återvinningscentralerna.

I de kommande veckorna kommer minimeringsmästarna att lära sig massor om farligt avfall, så som hur man identifierar dem, samt vad som kan göras för att det ska hanteras på bästa sätt!

Människan har alltid delat med varandra men på senare år har det övergått till eget ägande. Men behöver vi verkligen ha ensamrätt på allt?

Myrorna gjorde en undersökning där över hälften av svenskarna anser att de har fler saker än de behöver. 83% av svenskarna angav att de har prylar de inte använder och nio av tio har kläder som de inte använder. En studie från KTH visar att din bil står parkerad 95% av tiden.

Genom att dela saker, platser och tjänster med varandra skapas miljönytta, samtidigt som vi sparar pengar. Exempel på delande kan vara:

  • Låna ut dina verktyg
  • Hyra ut din bil
  • Anordna en klädbytardag

Förutom att vi tar hand om jordens resurser bidrar delningsekonomi dessutom till gemenskap och social hållbarhet. Missa inte att följa våra hur våra minimeringmästare tar sig an temat och dess utmaningar på sociala medier!

Vägg med upphängda verktyg

Textilier är en viktig resurs men produktionen och konsumtionen har en enorm miljöpåverkan som vi måste ändra på. I Sverige köper vi ungefär 14 kg textiler per person och år samtidigt som vi slänger hälften av dessa varje år. Av de klädesplagg vi köper används de i snitt endast 7 gånger innan de slängs. Vi måste bli bättre på att förlänga livet på våra kläder och textiler. Så vad kan vi göra? Här är några tips:

  • Välj så lite kemikalier som möjligt. Håll koll på miljömärkningar och materialval.
  • Köp second hand, hyr, byt, låna av varandra eller pröva någon prenumerationstjänst.
  • Kvalitet före kvantitet.
  • Laga när dina kläder går sönder och vårda dem så att de håller längre.

Utmaningar under temat Textil:

  • Låt din garderob bestå av endast fyra plagg under en vecka. Matcha fritt med skor och accessoarer.
  • Gör om ett klädesplagg eller en textil till något annat.
  • Hitta det äldsta plagget som du fortfarande använder. Dela på sociala medier.
Sy på symaskin

Har Minimeringsmästarna minskat sitt avfall?

Tävlingen Minimeringmästarnas fokus är att visa vilka möjligheterna det finns för att leva hållbart. Projektet vill inspirera hushåll till att konsumera mer hållbart, minska sitt avfall och förstå att de har möjlighet att påverka framtida klimat. Minimeringsmästarna i våra kommuner.

Nodava är organisatör för Mora- och Orsa kommun. Mora kommun har 4 hushåll och Orsa kommun har 2 hushåll. Tävlingen började i oktober 2021 och pågår i ett år. Året är indelat i fem teman: hållbar konsumtion, matsvinn, farligt avfall, delande och textil. I varje tema ingår en träff då deltagarna får information om temat och tre utmaningar, till exempel laga mat på rester eller anordna en klädbytarträff. Poäng delas ut för genomförd utmaning och hur mycket de minskar sitt avfall. Deltagarna väger sitt avfall tre gånger under året.

Minimeringsmästarna minskar avfallet med 30%

Nära 250 hushåll i 50 av landets kommuner deltar i Minimeringsmästarna Sverigekampen. De tävlande hushållen har hittills minskat sitt avfall med hela 30%.

Inför tävlingens start vägde alla hushåll sitt avfall. När halva tävlingstiden hade gått vägde deltagarna igen. Resultatet? En minskning av avfallsmängderna på totalt 30 %.

– Vi är enormt stolta och imponerade av hushållen i tävlingen, säger projektledaren Hanna Hellström, Göteborgsregionen. När man tittar närmare på vilka avfallsslag som minskat mest är det extra roligt att se att det är restavfallet som står för den största minskningen på hela 40% fortsätter hon.

Jämnt i toppen

I tävlingen tävlar både enskilda hushåll och kommuner. Vid halvtidsavstämningen ligger ett tiotal hushåll och trängs i toppen. Hushållen samlar poäng genom avfallsminskningar, genomförande av utmaningar och deltagande.

"Allt kan hända! Det är otroligt jämnt i toppen och varje liten poäng kommer spela roll ända fram till mållinjen", säger Hanna Hellström

En av kommunerna i toppen är Örebro. Varför de ligger i topp tror Mona Örn, planerare i Örebro, beror på de deltagande hushållens stora engagemang och vilja att lära sig mer.

"I Örebro valde vi ut en bra blandning av hushåll som redan var engagerade samt några som önskade att bli bättre och hade viljan och drivet att förbättra sig. Hushållen blir peppade av varandra", säger Mona Örn.

Mona Örn tror också att kommunens intresse i frågorna har bidragit.

"Jag tror och hoppas också att de tävlande hushållen i Örebro känner att vi som kommun och organisatör av tävlingen själva har ett stort driv och att våra träffar ger kunskap och energi att ta tag i utmaningarna" , säger Mona.

Solnedgång vid havet

Nu har det snart gått ett år sen denna tävling började. Finalen närmar sig och vi tänkte sammanfatta året som gått. Vad har vi gjort och vad har vi lärt oss?

Vad har vi gjort?

Vi har haft sammanlagt fem träffar med våra deltagande hushåll. På varje träff har vi pratat om temat som varit och vilket tema som kommer härnäst. Vi har tittat på intressanta föreläsningar inom varje tema och diskuterat temat. Deltagarna har till exempel gjort quiz om farligt avfall och tagit med sig sitt äldsta plagg. Utifrån de utmaningar deltagarna gjort till exempel bjudit på restfest, anordnat en bytardag och köpstopp i en månad, har vi diskuterat hur det gick, varför det blev så och lärdomar. Vi har avslutat träffarna med en hållbar middag till exempel pizza, paj och pasta med tomatsås. På matsvinnsträffen bjöd vi in en kock som gjorde en rotfruktsoppa på rotfrukter som vi fick av en livsmedelsbutik som de annars skulle slänga.

Vad har vi lärt oss?

Vi har fått många idéer och tips från våra deltagare om allt från att man kan frysa äggvitor till att man kan sy en jacka av en duk. Vi har också fått en bild av vad det finns för mängder av olika fraktioner i hushållen och att det varierar väldigt mycket beroende av olika saker som till exempel årstid och resningar hemma. Vi hoppas att våra deltagare fortsätter att tänka hållbart framöver och att de sprider detta budskap i sin omgivning.

Vad händer nu?

Den 16 oktober är det final! De kommuner och hushåll som har varit med i tävlingen i Dalarna kommer att träffas i Borlänge och dela erfarenheter, lyssna på en inspirerande föreläsning, det kommer att utses en vinnare för hela Sverige, för Dalarna och för våra kommuner. Till sist kommer vi att samla våra deltagare och sammanfatta året och säga hej då och tack för ett roligt och givande år!

Hoppande människor i solnedgång

Alla kan bli minimeringsmästare, även de som inte kan vara med i den officiella tävlingen. Den som följer Minimeringsmästaran på Instagram och Facebook kan genomföra samma utmaningar som hushållen i tävlingen och har chans att vinna mindre priser. Det du behöver göra är att utföra utmaningen och sedan dela på sociala medier och rapportera in på Minimeringsmästarnas hemsida.

Om kommunen har digitala deltagare som utför utmaningar så räknas det också med i tävlingen mellan kommunerna.

Så här fungerar det:

  1. Följ Minimeringsmästarna på Facebook eller Instagram
  2. Genomför en eller flera utmaningar
  3. Lägg upp bild eller film när du genomför utmaningen på Instagram/Facebook
  4. Tagga @minimeringmastarna och använd #minimeringsmastarna.
  5. Rapportera din genomförda utmaning på www.minimeringsmastarna.se.

Varje genomförd utmaning ger ett poäng. I rapporteringen får du ange vilken kommun som ska få poängen.

Senast uppdaterad: 4 oktober 2022