Ny taxekonstruktion och införande av dagvattenavgift i VA-taxorna i Mora
Från och med årsskiftet införs en ny taxekonstruktion i Mora och VA-avgiften i kommunen kommer att innehålla en dagvattenavgift. I snitt höjs VA-avgiften med åtta procent och höjningarna är nödvändiga på grund av investeringar samt rådande världsläge med ökade kostnader.
%2040192356-young-woman-hold-glass-drinking-pure-mineral-water.jpg)
I Mora kommun har kommunfullmäktige tagit beslut om en ny taxekonstruktion, som kommer att gälla från årsskiftet 2023/2024. Den innebär förändringar i hur VA-taxan, som består av både anläggningsavgifter och brukningsavgifter, i kommunen ska beräknas. Nuvarande taxa anger en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för vatten och spillvatten. I den nya konstruktionen delas anläggningsavgiften upp i två, där en avser framdragandet av ledningar och den andra upprättandet av förbindelsepunkter. Den nya taxekonstruktionen innebär också att campingplatser ska börja betala för varje camping- eller uppställningsplats.
När det gäller brukningsavgifter innebär den nya taxekonstruktionen att en avgift kommer att tas ut för de som är anslutna till dagvatten, en så kallad dagvattenavgift. I nuvarande taxa tas ingen brukningsavgift för dagvatten, men i och med att kommunen bygger ut dagvattenanläggningar uppkommer utgifter för skötsel och drift.
"När det gäller den nya brukningsavgiften så berörs enskilda fastighetsägare olika mycket, men i snitt innebär den nya taxekonstruktionen en höjning av brukningsavgifterna med åtta procent, säger Mattias Mjöberg", utvecklingschef vid Nodava.
Höjningen är nödvändig på grund av investeringar, utbyggnad av nya områden samt återinvesteringar i anläggningar för att möta samhällsutvecklingen i kommunen och de lagkrav som ställs på VA-huvudmannen. Dessa investeringar finansieras med lån som resulterar i ökade kapitalkostnader i form av räntor och avskrivningar. De senaste åren har även kostnader för att förvalta och underhålla VA-anläggningar ökat på grund av stigande pris på material, kemikalier och energi.
Typexempel
Typhus A
Enfamiljshus med tomtyta om 800 kvm och en förbrukning om 150 m3 vatten per år.
Typhus A ansluten till vatten, spillvatten och dagvatten kommer få betala 7 525 kr/år i brukningsavgift med den nya taxan.
Typhus A ansluten till enbart vatten och spillvatten kommer få betala 6 725 kr/år i brukningsavgift med den nya taxan.
Större tomt kan ge en högre avgift eftersom det uppstår mer dagvatten att omhänderta. Avgift tas ut med 1 kr/kvm och år.
Typhus B
Flerfamiljshus med 15 lägenheter med en tomtyta om 2 000 kvm och en förbrukning om
2 000 m3 vatten per år.
Typhus B ansluten till vatten, spillvatten och dagvatten kommer få betala 60 250 kr/år (ca 4 000 kr/lgh) i brukningsavgift med den nya taxan.
Typhus B ansluten till enbart vatten och spillvatten kommer få betala 58 250 kr/år (ca 3 900 kr/lgh) i brukningsavgift med den nya taxan.
En dagvattenavgift ska täcka kommunens kostnader för att ta hand om regnvatten och dränvatten från gator och fastigheter. I tidigare gällande taxa var inte kostnaden för att ta hand om dagvattnet separerad från spillvattenkostnaden. Vattentjänstlagen kräver att en kommun kan dela upp sina kostnader för vatten, spillvatten och dagvatten. Av detta skäl har nu Mora kommun infört en separat dagvattenavgift så att enbart de fastighetsägare som har tjänsten är med och betalar för den.
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, även kallad vattentjänstlagen och förkortas (LAV), är en lag som reglerar kommunens skyldighet att bygga ut VA-nätet. Vattentjänstlagen började gälla 1 januari 2007 och innan dess fanns VA-lagen som gällt sedan 1970. Den säger att kommunen ska bygga ut det allmänna VA-nätet om det finns ett behov och om det är tillräckligt många närliggande hus som har behovet. Det är också i LAV som det står att kommunen får ta ut avgifter för de vattentjänster de tillhandahåller. Avgifterna ska bestämmas i en taxa och taxan ska beslutas av kommunfullmäktige. Vattentjänstlagen säger att det finns fyra vattentjänster som kommunen ska ordna med om det finns ett behov; vatten, spillvatten, dagvattenavledning från gata och allmän platsmark (Dg) samt dagvattenavledning från fastigheter (Df). Kommunfullmäktige ska ta beslut om vilka fastigheter som ska få vilka tjänster och inordna dem i ett verksamhetsområde. När kommunen har tagit ett sådant beslut så gäller LAV:s regler inom det verksamhetsområdet och fastighetsägarna är skyldiga att betala avgifter enligt taxa för de vattentjänster som kommunfullmäktige anser att de har ett behov av.
Kommunen har många ledningar som avvattnar gator och parker och som tar hand om tak- och dränvatten från fastigheter. De ledningarna kostar i form av avskrivningar, drift, lagning av trasiga ledningar, eventuella källaröversvämningar och så vidare. Om inte kommunen tar hand om regnvattnet riskerar många fastigheter att översvämmas samt att vägarna blir ofarbara.
Dagvatten från fastighet är sådant vatten som hamnar på taket och avleds via stuprör ner i marken samt dräneringsvatten. Det kan även vara regnvatten som avleds från privata parkeringsplatser. Är kundens fastighet inte ansluten via ledning till kommunens dagvattennät så ska den inte betala för Df, såvida det inte finns någon annan teknisk lösning som avvattnar fastigheten på samma sätt som om den hade varit ansluten via ledning. Dagvatten från gata och allmän platsmark är sådant vatten som avleds från gator och parker. Det leds ner i ledningar för att gatorna inte ska översvämmas vid regn.
Det är mark som i kommunens detaljplan är bestämd som allmän platsmark. Det kan vara parker, vägar och andra områden av allmän karaktär.
Det är den som är skyldig att ställa i ordning och underhålla den allmänna platsmarken. Det kan vara kommunen själv genom park- och gatukontoret och det kan vara Trafikverket som är huvudman för statliga vägar. Det kan också vara vägsamfälligheter för enskilda vägar.